Igår morse lämnade morfar oss, så nu lider han inte mer. Han gjorde 95 år på denna jord.

Vila i frid lilla morfar.

Är fortfarande med oss, men inte länge till. Stackarn, han kämpar hela tiden men är jättesvag idag, han klarar inte av att äta längre...:(

Och nu känns det värre, det gör ont i hjärtat av att veta att han förmodligen lider, det syns emellanåt att han har ont:(.

Jag blev så glad häromdagen när han tryckte min hand tillbaka som svar att han visste att vi var där.

Min morfar är på väg att lämna oss idag, hans gode man ringde och berättade att det är dags nu.

Han är 95år så det är abslolut inget konstigt med det, och för hans skull så är det hög tid att han får komma vidare.

Jag ska jobba en stund på eftermiddagen idag och sen ska vi åka till honom så han slipper vara själv, jag hoppas lite att han väntar på oss för jag vill säga hejdå.

Men jag antar att vi inte hinner....

Jag känner mig inte så jätteledsen för honom så,    bara för att det är det bästa för han,  och det kan inte vara mer naturligt än så här. Han har ju ett jättelångt liv bakom sig.